fredag 31 december 2010
fredag 24 december 2010
GOD JUL!!
tisdag 21 december 2010
BVC
Idag var jag och Arvid en sväng på BVC.
Hade inte gått upp speciellt men det kommer väl..Idag 4440g och 55cm så det innebär 100g på 5dgr och 1cm sen födslen.
Just nu sover han och jag njuter av lite ensamtid..somnar alltid när vi åker bil men påklädning av honom kräver mkt energi av oss bägge då det är gallskrik HELA tiden. Får försöka behålla lugnet när det sker för man vet ju att det är som att trycka på en knapp sen när man rullar iväg med bilen-snark!
Ikväll har Nova sin julavslutning och Marcus mamma kommer hit och ska följa med. De ska visst gå fackeltåg från skolan ner till vattnet där det sen blir sång så det blir säkert mysigt! Sen har stora älskling jullov och det innebär farmor/farfar imorgon till julafton-lunch då hon kommer hem till oss igen. Så ikväll sen ska vi packa lite kläder inför detta.
lördag 18 december 2010
I tidningen idag:
Maria Andersson och Marcus Waltersson
från Virserum fick den 8 december
en son. Han var 54 centimeter lång
och vägde 4360 gram.
Storasyster heter Nova.
Hihi..det syns ju att han är stor! Nu har han inte lika tjocka kinder dock. Men tycker bilden blev bra. Synd bara att Nova inte "fick" skratta..konstig fotograf som ville hon skulle knipa igen munnen för att hennes tandglugg inte skulle synas! Stackars plutta! Gör väl inget om den syns tycker vi.
Ställde mig på vågen idag igen..är ju kul att se när det går ner och det känns på mig också! Magen drar ihop sig fint..visst är den mjuk och har ett fint överhäng vid snittet, men det är verkligen skillnad på återhämtning om jag jämför med Novas grav. Nu har jag bara 3,6kilo kvar till min vanliga vikt. Men det gör inte mig ngt om jag går under den också. Skulle vara kul att vara "smal" istället för normalviktig. ;-)
fredag 17 december 2010
BVC-hembesök
Ja, igår kom ju BVC-Annelie hit och hon gick igenom dittan och dattan. Lillen låg mest och suttade på nappen under tiden och Nova underhöll oss med teckningar och lekar. Visade sitt rum för Annelie och var så stolt över sin lillebror. Vägde honom och visst hade han gått upp! Nu fattas bara 20g till födelsevikten så han har tagit igen sig rejält! (355g sen i lördags till igår)
Frågade om han kan äta FÖR mkt då han äter mest varje timme ungefär under dagarna. Men det var ingen fara..ev.överskott spyr han upp och iom att han är en stor kille så kräver han desto mer. Så det var ju skönt att höra! :-)
Idag har jag även tagit mig ut själv på egen hand. Var nere på ICA och storhandlade..gick på 1100kr! haha! Var så gutt att strosa själv där och Arvid sov hela tiden. DÅ sover han minsann, när han åkt bil. Inte hemma knappt..förutom en stund just nu. Vyssjade honom till söms för 20min sen och nu njuuter jag av att ha bägge händer fria och tuttarna ifred! hihi..
onsdag 15 december 2010
1vecka
ja, idag så blir ju Arvid 1 hel vecka gammal! Här hemma ammas det dygnet runt känns det som. Är ju rädd han ska få ont i magen av all mjölk. Men ibland är han mest tuttig och då somnar han istället vid bröstet. När det går så åker även nappen in. Skönt att det finns! Har en sort från Esska och ett par från MAM. De sistnämna är klart bäst då de liksom är skålade uppåt gommen så den suger sig fast. Toppen!
Jag har även sett på vågen att jag tappat 10kilo! Då är det bara 5kvar nu då och det ska väl gå? Magen börjar bli plattare och nu ser jag bara typ "nygravid" ut ungefär. Haha! Snittet känns MKT bättre och jag är därför väldigt mkt rörligare vilket underlättar här hemma.
Imorgon kommer BVC-Annelie hit och det ska bli spännande att se om hur mkt han gått upp i vikt. I lördags när vi lämnade BB vägde han 3990g och hade alltså tappat 370g. Han bara MÅSTE ju ha gått upp nu så mkt som ha glufsat i sig de sista dagarna. hihi! Lilla mjölk-nisse!
måndag 13 december 2010
Förlossningsberättelse!!
Ut kom han ju till slut! Vår älskade Arvid
Den 8:e december kl.20.34 plockades "lillen" ut via ett akut kejsarsnitt. Han var då 4360g och var54cm! En stor liten kille som skrek redan innan han plockades upp ur magen! :-)
Allt började på söndag natt kl.04.20 då jag vaknade av att det stötte ut vatten ur mig. Hela vägen till toa sipprade det och på toaletten fick jag se att det inte var ngt tvivel på att det var fostervatten. Tyvärr så syntes det att det var grumligt gul/grönt och jag visste ju att han inte var fixerad så det var bara att ringa förlossningen efter att ha hittat massa handdukar och väckt Marcus.
De tyckte ju vi skulle åka direkt och att jag skulle halvligga i bilsätet. Det var en spännande resa in på 1,5h och vi tänkte nog att vi skulle få ut honom samma dag.
Vi kom fram och när jag klev ur bilen efter så lång tid ligg/sittandes så forsade vattnet ur mig och jag kunde bara stå och skratta åt allt. Marcus tyckte jag såg rolig ut när jag klev in på förlossningen med vattnet pölandes efter mig!
Vi skrevs in 06.50 och de valde att inte göra en inre undersökning för infektionsrisken. Men jag fick ju stanna kvar då vattnet var missfärgat. Ctg:n visade att han mådde bra därinne och jag hade inga värkar.
Hela söndagen ägnades sedan åt att försöka få igång värkarna med trapp"springning" och gåendes i sjukhuskulvertarna och visst kom de var 5:e min och då skvätte det till ännu mer så var 15:e min ungefär behövde jag byta binda för att kunna fortsätta. Då fler ctg:s visade att det inte hände mer så frågade de om jag ville åka hem eller stanna kvar och få en sovdos. Jag tog sovdosen och dagen efter var värkarna som puts väck!
På måndagen fick vi åter frågan om vi ville åka hem och vi kände oss väldigt i vägen då vi fick flytta runt bland rummen då de hade så många förlossningsfall den dagen. Vi fick under dagen ett BB-rum och vi gick under dagen på stan och handlade lite julklappar. Vattnet kom väldigt lite denna dag så det gick ju an att gå. Ctg:n på eftermiddagen visade fortf. bara svaga värkar som kom oregelbundet och han mådde fortf.prima. På kvällen fick vi ett rum på förlossningen igen då de akuta förlossningsfallen "avklarats". Denna kväll behövdes ingen sovdos och vi sov gott.
På tisdagen, (BF-dagen) bestämde vi oss för att sätta en ballongkateter som skulle öppna mig till 4-5cm. Vid kl.10 satte de in den och jag fortsatte att traska runt, dock inne på avdelningen och jag fick lite värkar som kändes. Vid kl.16 efter att ha dragit lite i den under dagen så kunde de till slut dra ut den och jag var nu öppen 4-5cm som sagts. Senare undersökning under kvällen visade dock hårt och 4cm och de ville inte puscha på med dropp i det läget utan jag fick en sovdos denna kväll. Väldigt besviket dock då jag nu kände att det började hända grejer. Men men..
Nu var det onsdag och nu fanns det ingen återvändo. 3dgr hade gått sen vattnet gick och bebis måste ut innan midnatt. Läkaren Anders med de största dasslock till händer kom och hälsade på mig på frukosten och sa att idag blir det bebis. Vi börjar med dropp och funkar det inte så blir det ett snitt.
Sagt och gjort så valde de att först sätta en värkmätare i livmodern som skulle hålla exakt koll på värkarna sen. Jag var då bara öppen 2,5-3cm. Kl.10 kopplade de på droppet och genast började det kännas! Kl. 12 kom värkstormen och BM visade mig lustgasen som jag sög tag i. Väldigt obehaglig upplevelse att vara så "borta" och dessutom då att inte få kunna slappna av nångång då värkarna kom varje/varannan minut. Hade på morgonen tagit halva dosen fragmin så vi visste att en EDA fanns tillgänglig vid kl.15 och den ville jag GÄRNA ha. När narkosläkaren kom var jag så väck av smärta och jag bara hängde med. Kändes som de kunde gjort vad som helst med mig just då. Vilken befrielse när den äntligen började funka och det enda som kändes var trycket neråt.
Till EDA:an hade de satt av droppet och lät det gå av sig självt men efter ett tag så kom de in och satte igång det igen. Nu började jag se på CTG:n att han blev stressad därinne då hjärtljuden låg närmare 180 istället. Efter en längre stund så började även dipparna komma neråt med. Nu kände jag på mig att det nog inte skulle gå att pressa mer. BM undersökte mig och sa att jag nu var öppen 9cm men att huvudet stod högt och hade en svulst på.
Vid kl.19 kom läkaren Anders in och sa STOP. Han ville inte riskera ngt och nu var ju bebis påverkad så vi sa inte emot även om det kändes lite snopet att vara så nära.
Jag fick bricanyl för att stanna av värkarna och de började förbereda mig med kateter. Marcus fick order om att gå och ta en kvällsfika för att inte riskera att tuppa av i op.salen.
Jag var glad att det äntligen skulle bli lön för mödan men var samtidigt väldigt nervös av spänningen. Vet att jag låg och darrade som ett asplöv på britsen och Marcus strök mig på armen och i ansiktet. Sa att jag var väldigt blek.
Alla i rummet var såå vänliga och narkosläkaren var extra snäll tyckte vi. Läkaren Anders skojade med Marcus när han höll på att dra ut Arvid ur magen och visade typ att Grr..här får man ta i då det är en stor en! Jag hörde att det surplades och sen väldigt snabbt massa skrik! Det var en pigg en! Marcus följde med och fick se en arg stor kille som fick 9-10-10 i apgarpoäng. Och sen kom han in till mig och satte sig jämte med honom en stund så vi fick lukta och känna på varandra. Så underbart! Vi såg att han hade världens conehead=strut på huvudet så nog hade han suttit fast. Jag var visst inte så bred i bäckenet som röntgen visat eller så passade formen helt enkelt inte.
Hur som helst så behöver jag inte fundera mer på det nu då ett ev. nästa barn automatiskt blir snitt med så det känns såå skönt! Nu är jag ju snittad 2ggr så det är standard för att inte fresta på ärret.
Summan av kardemumman är nu att vi äntligen är hemma sen i lördags och njuter av tillvaron. Marcus är så duktig här hemma och gör massa jobb då jag fortf. känner av såret såklart. Plutten äter och äter och brösten är enorma! Tur att amningen funkar iaf. :-)
fredag 3 december 2010
BM-besök igår
Igår ringde jag till MVC för att boka en ny BM-tid-och jag som trodde jag skulle slippa det! :-(
Iaf så bestämde vi att jag kunde komma som på tisdag (min BF-dag). Sen frågade hon hur jag hade det och så och då nämnde jag att jag ställt mig på vågen i V-vik när jag var där och misstänkte att jag gått upp ytterligare 2kg. Hon tyckte då jag skulle komma in samma dag (läs:igår) för att kolla blt och urin.
Sagt och gjort så var jag där vi halv tre och vi tog vikten-mkt riktigt +2kg (!) IGEN på denna gången 10dgr. Dessförinnan också +2kg på 11dgr. Men mitt blt (110/70) och urin (0) var okej så vi fick bara konstatera att jag nu samlar vätska som bara den. Blir det så att jag får ögonflimmer, ont i övre delen av magen eller får svår huvudvärk så ska jag kontakta förlossningen då det tyder på havandeskapsförgiftning. Hoppas inte!
Min BM-tid på tisdag behöll vi och ska väl då gå igenom lite annat också..fick iaf också höra på hjärtat igår med och det slog så fint så. Lilla plutten!
Håll tummarna för att det snart drar igång-i helgen vore ju inte dumt!
Jag:
-springer i trapporna hemma
-skottar snö
-dricker hallonbladsteet
-städar så gott som varje dag (läs:dammsuger för det mesta då)
-flyttat om möblerna i Novas rum idag
Så ös in med tips om ni har! ;-)
torsdag 2 december 2010
v.39+1
En genomsnittlig bebis är lite över 50 cm lång och väger strax under 3,5 kg när den föds, men det är också vanligt och helt normalt att bebisen väger allt mellan 2,5 och 4 kg. Fostervattnet, som var klart från början, är nu mjölkaktigt från allt det som avsöndrats från bebisen under graviditeten, bl a hudceller som ömsats för att ge plats för den nya hud som växer underifrån. På TV börjar förlossningen typiskt med att vattnet går – mitt i en folksamling, såklart – och fortsätter med ögonblickliga sammandragningar. Du behöver sannolikt inte vara särskilt orolig att detta ska hända dig. Fosterhinnorna brister i mindre än 15 % av fallen och även om det sker så brukar bebisens huvud fungera som propp (du kan däremot märka att det läcker om du ligger ner). Det bästa är att ta det lugnt om detta sker – det kan ta timmar innan värkarna börjar – och ringa BVC eller läkare. Din kropp kommer att fortsätta producera fostervatten tills bebisen är född, så du kanske får rådet att stanna hemma tills värkarna har satt igång, eller eventuellt igångsättning. Vad gör du om veckan går och ingen bebis kommer? Inget att vara orolig för. Bara 5% av alla barn föds på sitt beräknade förlossningsdatum och man väntar i allmänhet minst två veckor innan man bedömer dig som överburen.
Igår var vi som sagt i Västervik för tillväxtultraljud. Mkt nervöst innan, vi åkte i mkt god tid innan så vi hann gå en sväng på gallerian innan och fick 2julklappar köpta.
Väl på MVC var Vivianne (läkaren) lite försenad då hon hade en student med sig som skulle lära sig-Marcus hette han.
Bägge kommenterade att magen kändes välfylld. Jo tack, det känns!
Han ligger ju väldigt högt upp och dessutom är jag kort med kort mage så det känns väl så..
Iaf så mätte hon magen på honom och jag såg att veckotalen hamnade bortom v.41+6 och det blev stjärnor efter på skärmen-tänkte för mig själv att han nog är så stor som det var beräknat. Men icke då!
Datorn räknade ut att han då igår vägde "bara" 3810g(!) Väldigt förvånande för oss alla då det innebär att han bara gått upp 600g på 5veckor. Så hon mätte en gång till för att vara säker och kollade också flödet som var okej. Måtten sa detsamma.
Så det blev ingen igångsättning eller snitt denna vecka då han ju faktiskt är helt normal (lite över bara). Hon kollade även därnere och sa att jag var helt mjuk iaf så jag skulle springa lite mer i trappor nu så kanske det drar igång snart.
Inatt vaknade jag iaf 01.24 av att det sög tag i magen och sammandragningarna/värkarna kom sen ungefär var 4-5minut fram till 04 då jag nog somnade. För 04.02 är den sista tiden jag kommer ihåg. På morgonen (07) var de väldigt svaga och nu är det som "vanligt" med oregelbundna vanliga sd:s. Suck!
Kom igen nu kroppen! Vi vill ha ut lilleman nu!
onsdag 1 december 2010
1december-klappkalendern
Här är finaste Nova som igår var hos frisören och fick fin frilla! Hon längtade såå efter första paketet som hon nu fick på morgonen. I paketet låg en fin fjärilsreflex/glimmis som hon satt på jackan. Hon blev glad och nöjd! I paketen ligger allt från pyssel-godis-leksak-nyttosaker så det är en blandad kompott!
Snart ska jag hoppa in i duschen och sen drar vi till Västervik runt halv tolv. Är supernervös idag! Spännande dag
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)